PERKS of deleting all your posts but still keeping them in your back pocket for a rainy day... RECYCLING...
Jag tycker mycket om att hitta bevis på att jag utvecklats som människa. Att man faktiskt blivit tuffare, mognare eller en mer empatisk sådan. Eller kanske bara på att man ändrat åsikter, musiksmak eller påläggspreferens sen man var fjorton, nitton eller tjugotvå. Det är viktigt för det värsta jag kan tänka mig är att stå stilla.
Då och då kommer jag över dessa fynd som jag antar är mitt bevis på att jag inte är helt fastfrusen i tyckanden och personlig utveckling, trots att det ibland känns så. Jag finner dessa tecken i ouppdaterade Spotifylistor, känslosamma texter, skolarbeten, klotter, klädesplagg och foton...
& så ramlar man över sådant som man på ett vis kanske skulle kunna skrivit idag. Okej. Det här var ett tag sen, akter har kommit och passerat. Jag har ändrat nya scener och det finns nya människor i mitt liv.
Och givetvis är ju det ovanstående inte en känsla som suttit i konstant i fem års tid. Men det är ändå roligt tycker jag. Att jag skulle kunna skriva samma sak idag. Längtar obviously inte tillbaka till GYMNASIET (WHO DOES), men kommer nog alltid på gott och ont alltid behöva ha olika MÅL för att det ska kännas som om allting har någon mening.
Note to self; skaffa saker att drömma om.............. and u will be fine.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar